onsdag 7 juli 2010

Trike för vuxen och barn - och barnsulky i ett!


Med 1½ minicykel som utgångsmaterial har Anders Drougge fått ihop en kombinerad cykel/barnsulky, som har visat sig fungera bra. Till skillnad från den holländska förlagan (Taga-triken) så svänger man bakdelen på cykeln under framdelen, så barnsitsen behöver inte lossas.Man tar ett stadigt tag i styrstolparna och lyfter, och då kan cykelbakdelen rulla fram och bli framdelen på en sulky - och motsatt om man går från sulky till cykel. Pakethållaren fungerar i båda lägena, stänkskärmen är delad och ena delen sitter fast i pakethållaren, som  i "cykelläge" hålls på plats med en sprint, och i "sulkyläge" hålls på plats av en gummistropp.












Cykelläge













Sulkyläge


















I "sulkyläge" kan "cykeln" tas med som barnvagn på buss-tåg-spårvagn eller in i butik om man så vill.


Anders erfarenheter hittills:

- Uppskattad, mycket tack vare att barnet har fri sikt framåt och att man är nära barnet - man kan lätt luta sig fram/ner mot barnet och får fin kontakt. Är en aning smal, så man får tänka sig för i svängar så att man inte välter. Men vill man, så kan man luta inåt så att ytterhjulet lättar och då tar man kurvan som med en vanlig tvåhjulig cykel. Å andra sidan, så tar den lite plats tack vare att den är smal. Man klarar lätt att köra genom smala cykelpassager. Fungerar mycket bra i låg fart på cykelvägar och väcker ett visst -positivt - uppseende. Kan lätt plockas isär - minicykelns vanliga skarv finns ju kvar - och får plats i bilens bagage.

Text och bild Anders Drougge

söndag 23 maj 2010

Mr VELO, som tycker att TRAMPKRAFT är världens bästa motor



I april 2010 samtalade Claes Unge med Frederik van De Walle
– en svensk belgare, som är mycket aktiv i HPV Sweden

Så här såg han ut när han ringde hem och berättade att han kört Vätternrundan 2008 på 8 timmar och 38 min (bild: Claes Unge)


Om Frederik van De Walle:

• Är 31 år gammal

• Född och uppvuxen i Belgien – i ”Volvostaden” Gent och i Brugge

• Kom till Sverige 2002

• Har examen från KTH i miljö och hållbar infrastruktur men också från Belgien i Maskin och Flygteknik

• Bor i lägenhet i Södertälje och trivs bra - nära jobbet men långt från särbon

• Jobbar nu på Scania i Södertälje med chassikonstruktioner

• Förr var det jobb som bl.a. skolfotograf

• Särbo är Anna, 31, som bor i Upplands Väsby

• Intressen: cykling, natur och så lite filosofi mellan varven

• Tävlat med liggcykel 1996 – 2001 med gott resultat i VM

• Äter det mesta men gärna vegetariskt

• Dricker gärna gott vatten

• Läser just nu lite filosofi – The Devil’s Delusion av Berlinski ….rotar mycket på Internet också

• Har tre stycken cyklar: Brompton, Thijs 222 Revolver roddcykel och en MTB

• Har byggt en Alleweder som byggsats när han var femton och har skapat velomobilen WAW som examensarbete

• Bil finns – en bakhjulsdriven halvkombi med effektiv dieseldrift


LCT09 (foto: HPV Väst)




Sju frågor till Frederik !

1 Vill du berätta lite om din bakgrund och uppväxt i Belgien?

-Absolut, jag kommer från en mångkulturell familj. Jag började min livsresa i den lilla vackra staden Brugge med anor från 1000-talet. Vi bodde i förorten i ett litet hus och jag och min yngre bror gick i skolan bara en km ifrån.
-Min mamma har varit forskare på universitet i Gent dit vi flyttade när jag var 14 år. Min pappa är chef på ett gastransportbolag - motsvarande Vattenfall.
-Mina föräldrar är aktiva troende – min mamma är muslim och min pappa är kristen. Min mamma kom från Indonesien för att studera och då träffades de på en studentfest.



-Det jag tror dom ville med min och min brors framtid var att vi skulle bli vettiga människor och vara öppna och tillåtande, precis som dom var mot oss.
-Vi skulle lära oss att utforska världen och knyta nya kontakter – och jag tror att faktiskt också blev så ... Om jag är en vettig människa det får väl andra uttala sig om.

-Det var väl mest min pappa som uppmuntrade mej inom det tekniska området och det har verkligen hängt i….. Men mycket annat också kom in under min barndom och uppväxt … Det var scouterna, det var sportläger, det var hästridning och faktiskt också skidåkning – Men då gjorde vi som Ni gör – åkte till fjällen – i vårt fall till Alperna. Det tyckte jag var jättekul.
-Sen kom ju cyklingen – jag cyklade jämt som barn och har alltid tyckt det var roligt att ta sig fram själv. Det stora cykellyftet kom när jag var 15 år. Min pappa gav mig en byggsats för velomobilen Alleweder i present. Den nitade och skruvade jag ihop och körde tävlingar redan som pojk. Detta lade nog grunden för mitt liv senare.

Egenhändigt byggd Alleweder (foto: privat)


Men hur gick det i skolan?

 -Ja, det gick ju trots allt rätt bra men jag hade ju mycket annat att tänka på och syssla med …. Inte minst då liggcyklarna kom in i bilden ….


2 Hur kom det sig att Du flyttade till Sverige?

-Lätt att svar på! Det var Anna som var magneten – min ”särbo” som ni säger i Sverige. Vi träffades för 10 år sen och sen tog det väl så där ett, två år innan jag bestämde mej för att flytta till Sverige för att kunna vara hos henne.
-Som för alla som har bott långt ifrån varandra under en tid med ett evigt pendlande – i vårt fall mellan Belgien och Sverige – blir det i längden tungt.
-Jag avslutade mina studier i Belgien och flyttade. Sen fortsatte jag att studera på KTH för att bredda mina utbildningar ytterligare.
-Jag trivs nu jättebra och han inga planer alls på att flytta tillbaka till Belgien.


3 Ser du några skillnader mellan belgiskt och svensk kultur?

-Ja, absolut – men inget som på något vis hindrar mig från att trivas jättebra. Men skillnader finns onekligen.

-Belgien finns ju mitt i smeten bland olika kulturer och med mycket invandring också. Sverige har varit lite mer avsides och det märks på olika sätt även om det nu också har skett en stor invandring och mycket förändras även här, inte minst nu med många människor har kommit som flyktingar från alla jordens oroshärdar.

-Men skillnaderna mellan Belgien och Sverige är betydligt mindre än dom man ser mot USA, Asien och Mellan Östern. Man kanske kan säga att den flamländska/holländska kulturkretsen med språk och annat ändå liknar det jag möter i Sverige. Hade rätt lätt att lära mig svenska.

-Men jag vill erkänna att jag är stolt som belgare när vi nu har ”Lufsen” ( Herman van Rompuy ) som president i EU. Folk frågar mig ibland om jag har blivit svensk medborgare och då svarar jag: varför skulle jag vilja bli det?

-En sak jag märkt är att svensken är lite reserverad när det kommer till djupare diskussioner om samhället och livet – inte alla men många – kanske skall man vara politiskt korrekt och inte stöta sig med folk?

-Men i Sverige är det väldigt mycket ”firande” av allt och alla och det är mycket viktigt. Det har vi inte i samma utsträckning i Belgien – nått helgon eller så är det väl men ändå ..

-Vore det bara för brödets skull vore jag hemma i Belgien igen men mjölken är bättre i Sverige.

-En liten men underlig sak : i Belgien har alla sin egen smörkniv – i Sverige har man bara en i burken åt alla – förklara det för mej, om du kan?


4 Varför detta cykelintresse inte minst för VELOMOBILER?

-HPV och liggcyklar? Precis som Lennart Mellquist som du samtalade med i din förra intervju så grundläggs saker och ting tidigt. Förr när jag var liten var det nog tekniken och mindre cyklandet som kom först och så har det nog varit länge …Men sen kom tävlandet och då kom cyklande i fokus.
-Men nu känns det som om cyklandet fått en ny dimension – nämligen att man skall må bra både mentalt och fysiskt …

-Jag är nog ingen cyklist för cyklandets egen skull utan för att enkelt kunna ta mig fram och kunna se mig om och upptäcka saker och just för att må bra – det borde ju du också känna som varit utomlands och cyklat så mycket – även i mitt hemland har du nämnt.

-Det roliga i det hela är att upptäcka att skillnaderna i olika typer av cyklar kan vara så stora. Hade det bara funnits vanliga hojar hade jag nog blivit en bilfantast – fullt ut. Men som tur fanns cyklarna och velomobilarna där och de är så mycket roligare på ett helt annat sätt.

Frederik på höghjuling (foto: privat)



5 Du tävlade tidigare? Hur gick det? Vill du fortsätta med ditt tävlande?

-Nä, jag tävlade för att det var kul, inte för att jag tyckte det var så roligt med träning. Jag blev helt enkelt tränad för att jag tävlade så mycket förr! I Sverige finns väldigt, väldigt få tävlingar – tränar inte så mycket nu som då – nu har jag Vätternrundan som morot. För att cykla runt på 8. 38 måste du vara vältränad som jag var 2008 – men då fick jag ändå ligga i lite extra. 2009 var ingen höjdare.

VM i Interlaken 1999

-100-tals tävlingar körde jag i Belgien, Holland, Tyskland, Frankrike, England … nästan varje helg var jag ute. Det var mest öppna liggcyklar, s.k. lowracer med bakkåpa. Jag tävlade i allt: sprint (min bästa gren), många 1 timmestävlingar och ”kermiskoers” – tävlingar som anordnades i samband med vanliga lokala cykeltävlingar. På vintern fanns velodrom och tävlingar på go-kartbanor inomhus. Jag hade två, tre sponsorcyklar av Challenge ett tag och med dem har jag tagit två VM titlar 1999 och 2000. Så går det när man gillar att cyklar snabbt. Kul hade jag!


6 Dina framtidsplaner?

-Just nu har vi börjat jobba 5 dagars vecka igen på Scania. Det var fyra dagars i nästan ett helt år. Man hinner då tänka – en del på sin framtid …för mej var det ledig fredag och det blev då sammantaget tänk i tre dagar varje vecka fram till måndag.
-Men allvarligt talat – det är klart jag har utvecklingsplaner – det har jag för mitt nuvarande jobb, att lära sig så mycket det går. Det dyker hela tiden upp nya tekniska idéer från olika håll som jag skulle kunna ta tag i .

-En sak som alltid är med i tankarna är att vara med och bygga ett stort företag som bygger fina cyklar, ja kanske velomobiler eller andra cyklar av alla möjliga slag. Men jag har inte bråttom, det är väldigt intressant och mycket kvar att lära sig av de företag där jag finner mig nu.


7 Din syn på HPV och HPV Sweden?

-Även om jag är ganska ung, Claes U , så har jag en del erfarenhet med andra HPV föreningar som jag var i kontakt med under tiden jag tävlade. Som ung styrelseledamot i vår förening tycker jag att vi är inne på rätt väg! Vi skall jobba med tekniken men lika mycket med cykelpolitiken. Vardagscykling är viktigast i vår värld idag.

HPVS möte 2004


Två slagord som Frederik gärna lyfter fram är :

• TRAMPKRAFT är världens bästa motor

• ” Såna här cyklar vill vi också ha” – mer mångfald i cykeltekniken gör det roligare att cykla!


-För att förändra behövs också kommersiella aktörer som säljer dessa cyklar och jag tycker att vi som förening ska fortsätta stödja och bygga nätverk med alla som vill cykling väl.



-----------------------------------o--------------------------------





Tack Frederik för ett öppet och kul samtal.

Du har nog fått med dej mycket bra hemifrån t ex att vara en vettig människa, tycker Claes Unge, som samtalat med Frederik.

Frederik med familj och vänner firar första WAW velomobilen (foto: privat)
 
 

onsdag 9 december 2009

Cyklar, bilar, flygplan, ja nästan allt …!!

Intervju med Lennart Mellqvist nov 2009


Ett samtal om Lennarts stora och breda teknikintresse
och hur det blev så.


------------------------------------o-----------------------------------------



Så här ser han ut – för den som inte visste det !



Snurrcykeln


Tandem på höjden


Pajton


Grassklipper


Berend


Framhjulsdriven


------------------------------------o-----------------------------------------

Om Lennart Mellqvist

• Är 63 år …

• Har en examen från Chalmers – civ ing ( maskinteknik ) och dessutom en läkarexamen i Göteborg

• Bor i engelskt radhus nära naturen i Örgryte…

• Jobbar nu på Försäkringskassan som förtroendeläkare…

• Förr om åren har det varit Volvo med motorutveckling i fokus och Sahlgrenska sjukhuset som bl a överläkare vid Jubileumskliniken för cancersjuka…

• Gift med Lena och har två utflugna barn - Erik och Karin…

• Sport men mest teknikintresse – allt ifrån enhjulingar, tvåhjulingar, racerbilar, flyg, skärmflyg mm… men motionerar varje dag ...

• Äter det mesta men gärna italienskt …

• Dricker gärna vin och är med i ett vinprovargäng …

• Läser mest facklitteratur, just nu om termodynamik …

• Har byggt 10-15 cyklar av olika sorter…

• Bil finns – en Volvo naturligtvis - en 945…

• Har cyklat enhjuling precis som HPVS- aren Olaf Johansson i Hässleholm

-------------------------o-----------------------------


Skall vi börja med vem du är ?

-Ja gärna , säjer Lennart, men det är ingen lätt fråga !

Jag kommer ihåg att min mamma sa till mej – Vet Du Lennart att när du var 10-12 år sa du alltid
”Jag vill bli ingenjör ! ”
Ja ,och så blev det !
Men sen har jag ju jobbat som läkare under nästan 30 år och mitt tekniska intresse har funnits vid sidan om mitt jobb !
Men mycket, mycket närvarande hela tiden …

På sitt sätt är jag nog en lite inåtvänd människa – funderar och läser mycket för mej själv … självklart mest om teknik …
Jag skulle tro att folk i min omgivning uppfattar mej som lite formell och stram – karaktärsdrag som nog kanske också syns i mitt jobb som läkare…

Men har du inte en stark tävlingsinstinkt eller instinkt att visa upp dej och dina konster – nya cyklar eller vinna i nån racertävling?

-Nja, både och - säjer Lennart !
Jag har en starkt vilja att söka förstå och utveckla tekniska saker av alla de slag – egentligen helt för min egen skull… inte för att visa upp mej … men konkret skall det vara, cyklar eller nått annat .. Har därför sen länge en egen verkstad med svets och allt …

Sen den andra sidan – jag vill inte komma sist eller ha nån flåsande i nacken när jag tävlar eller rättare sagt när jag tävlade ! Det har blivit mindre på senare år …
Kanske är jag både allvarlig och lite pessimistisk, men en sann tekniker i själ och hjärta …

Min fru Lena vill gärna göra en T-skirt med orden NEJ både på framsidan och baksidan – jag tror hon menar att jag alltid ifrågasätter allt och menar att det inte kan vara på det sättet utan det måste vara så här istället …..

Summa summarum: jag får säja att jag har haft verkligen kul med mitt stora intresse för teknik …och familjen har stått ut i alla år !!!

Kan du gruppera ditt liv i olika skeden ?

-Ja absolut !

Men först vill jag säja att jag kan se min livscykel i två samtidiga skeenden – dels mina olika jobb och dels mina olika tekniska intressen som varierat över åren.

Från början var det Kungälv som gällde. Redan som 12 åring fick jag en trasig ”Vicky Påhäng” av min mamma, som ju visste att jag ville bli ingenjör. Hon blev trots detta förvånad när jag fick igång den …

Sen blev det studier och lumpen i Uddevalla … och inte minst körkortet var viktigt 1964. Mina tävlingsinstinkter fick vädras … ville alltid komma först … springa , köra Lotus eller Formel 3 eller motorcykel …

Och det blev en gymnasieexamen till ingenjör, det blev Chalmers Maskinteknik och civilingenjör och det blev jobb på Volvo med motorutveckling. Men man dras in i lite chefsroller – inget för mej ….så det blev vidare studier …

Det blev läkarutbildning i Göteborg och sen jobb på Sahlgrenska sjukhuset. Jubileumskliniken för cancersjuka … och även där åkte jag in i chefsarbete som överläkare – men det var lättare eftersom jag fortfarande hade patientkontakter …

Det blev väl lite mindre av racerbilar och sånt men istället flygcertifikat och Cessna-flyg – jag var tvungen att på nått sätt också se om jag kunde klara detta med flyg ..

Tiden på Sahlgrenska blev 20 år lång – men familj bildades, barn kom till världen – man blev familjefar – då var det inte att tänka på att hålla på med alla tekniska äventyr jag gjort tidigare … det blev en egen verkstad och cykelutveckling istället …

Och sen ett antal år jobbar jag som förtroendeläkare på försäkringskassan i Göteborg … ett knivigt jobb … men skönt nog inget chefsjobb …
Det blir nog till pension – men man vet aldrig - kanske dyker det upp nått kul …

Hur många cyklar har du egentligen byggt ?

-Ja, det är nog minst 10-15 stycken !
Och dom finns ett av våra två garage - ett är fullproppat med ”vanliga” cyklar och ett är för ”ovanliga” cyklar och såna jag byggt.

Vilken cykel var roligast att bygga och pröva ?

-Det går inte att svara enkelt på för när idén finns är det just den som är roligast.
Men några cyklar som var roliga och intressanta är: en midjestyrd pajton, en hög tvåvåningscykel, några framhjulsdrivna liggcyklar, en bakhjulsstyrd cykel som inte gick att cykla på, en enhjulig giraff där man sitter ett par meter upp med kedja ner till hjulet, en spincykel, en trehjulig transportcykel, en ”vanlig” cykel med två växlar – den ena när man trampar framåt och den andra när man trampar bakåt.
Ja det fanns ytterligare några, men jag kommer inte på alla just nu …

Jag måste ändå få säja att jag inte är nån cyklist utan snarare en sann sökare av ny teknik … låter kanske högtidligt , men så känner jag faktiskt ….

Men jag cyklar till jobbet rätt ofta – bara så du vet …men då blir det på en vanlig hoj …sällan på nån av mina experimentcyklar - det var förr …

Hur kom det sig att teknik kom att bli så viktiga för dej ?

-Ja, det är en lite knepig fråga, som jag inte kan svara på egentligen …
Men det har pågått länge – redan sen barndomen har jag haft ett intensivt intresse att undersöka eller utforska tekniska saker …
”Teknik för alla” i all ära men på 50-talet gällde nog mer ”Populär mekanik” som jag fick av min pappa … Just nu läser jag en teknisk rapport om termodynamik – va vid min ålder – istället för nån skönlitterär bok …

En sak jag tänkt på ! Jag har haft fokus på en sak i sänder och trängt in i det tekniska problemet så långt jag har kunnat … Sen har jag kommit in på något nytt – så har det nog varit hela tiden …
Men tveklöst har jag fått jobb och glädje av mitt intresse …det låter kanske larvigt – men det är kul att uppfinna och upptäcka …

Ja, som du märker har jag alltid haft nått tekniskt på gång – får erkänna att det har blivit mindre cyklar på senare år och istället lite skrämflygning och flygning med en liten motor på ryggen ….

Verkar livsfarligt…. ??!!

-Nä, så får man inte tänka då skulle man inte göra nått ….Och rädd har jag aldrig varit …

Vart är du på väg nu ?

-Ja, jag är nog på väg in i en lite lugnare period av mitt liv – ser faktiskt fram emot pension även om jag inte riktigt vet när jag vill börja bli pensionär …
Men resa utomlands mer vill jag göra ….

Mitt teknikintresse har dock inte mattats men det är mer teorier nu än praktiska experiment …



Claes Unge HPVS

söndag 6 december 2009

HPV av bästa märke...



Här en cykel kombinerad med en arbetsplats som också har el support. Denna fyndiga konstruktion återfinns varje dag utanför den jättestora fiskmarknaden i Lagos i Portugal.
Tusentals knivar skall slipas varje dag så att kunderna skall få det dom vill ha inne på fiskmarknaden …
Skärsliparens cykelslip ger jobb och vassa knivar …

Claes Unge

tisdag 12 maj 2009

Mr HPV Sweden - själen och hjärtat

Samtal med Mats Nilsson - som startade vår förening. HPV Sweden, som den hette från början.

Ett telefonsamtal om HPVS historia och om vad Mats gör nu och om lite annat. Mats Nilsson berättade för Claes Unge


-------------------------------------o----------------------------------------


-------------------------------------o-----------------------------------------

Sammanfattning: Allt började med Mats och hans stora intresse för HPV och ett besök vid VM för liggcyklar i Wolverhampton 1991. Det inspirerade honom att skriva ännu fler TRAMPKRAFT och senare att bilda vår förening .

På grund av sina unika insatser är Mats nu hedersordförande!

Slutligen kan man konstatera att Mats fortfarande verkligen har många idéer och synpunkter, det är ett lovande tecken, kanske kan vi hoppas en återkomst ...

--------------------------------------o------------------------------------------


Om Mats Nilsson:

- Är 45 år gammal.

- Född och uppvuxen i Norrland.

- Utbildad 4-årig Teknisk El-Tele.

- Har jobbat med underhåll av försvarets radiotelemateriel i Umeå.

- Jobbar nu som teknisk lärare i underhåll av radiomateriel vid FMTS - Försvarsmaktens Tekniska Skola - i Halmstad.

- Bor i Stamnared - en liten by 17 km norr om Varberg

- I en villa med uthus med plats för alla cyklar och lite betesmark.

- På landet, i ett öppet och lite backigt landskap.

- Är gift med Maivor sen 2004 och har två barn (Markus & Matilda) och ett bonusbarn Mimo och 30 får, som Maivor sköter.

- Äter allt, nja, gärna lax eller köttfärsrätter med pasta eller ris + chokladpudding (mmmmmmm….)

- Dricker gärna O´boy eller julmust.

- Har just läst ”The third lynx” av Timothy Zahn.

- Cyklar: Finns totalt 15 stycken i familjen ! Mats har sju varav fyra är liggcyklar – en Roulandt, en Lightning P38 , en Easy Racer Gold Rush och en Challenge Mistral.

- Övrig i familjen: Maivor har en Kettwiesel & Bjällby, Mimo ett hemmabygge och en Hase Trets – påhängsliggcykel.

- Bil: Renault Megane , tyvärr behövs den för pendlingen till jobbet. Bil in till Varberg och sen vidare med tåg till Halmstad.


-------------------------o-------------------------------------------------------


Mats i Sydsvenskan 1998.


Hallandsloppet 2004. Foto J-I Ljungberg



Mats cyklar, från vänster Roulandt, Lightning P-38, Challenge Mistral, Easy Racer Gold Rush. Foto Mats Nilsson


Maivors Hase Kettwiesel med Trets påhängscykel och Bjällby med barnsits. Den lilla liggcykeln är ett hemmabygge till Mimo. Foto Mats Nilsson

---------------------------------------------------------------------------------

Hur började det egentligen?

”Så här var det nog: Det startade 1989/1990 när jag började intressera mej för liggcyklar. Jag gick med i IHPVA - International Human Powered Vehicles Association.”

”Jag insåg att det fanns en hel del därute i världen. Internet låg i sin linda så det var gällde att läsa cykeltidningar för att hitta information. Det var framförallt i USA det rörde sig. För att få den information och de broschyrer jag ville ha brukade jag skicka med en dollarsedel – det hjälpte ofta”

Efter ett tag insåg Mats att det kanske fanns fler som kunde vara intresserade av informationen. Mats tog kontakt med de svenska medlemmarna som fanns i IHPVAs medlemsförteckning. Intresse för en svensk förening fanns, visade det sig.

För Mats egen del kom det stora lyftet med VM för liggcyklar i Wolverhampton sommaren 1991.
Mats kände : ”Men wow – det här måste missioneras om”.

”De första 7-8 åren arbetade jag helt ideellt men till slut blev frimärkskostnaderna övermäktiga. HPV Sverige bildades formellt år 1992 med TRAMPKRAFT 1:1:92 som började komma ut 1992. Från början hette klubben HPV Sweden men på inrådan av någon
( Henry Riedel ? ) bytte vi till HPV Sverige.

” Med hjälp av Bengt Hedbjörk formaliserade vi klubben, skrev stadgar och fick på det sättet tag i föreningsfrimärken. I mitten av 90-talet tror jag det var. Bengt och jag hade även kamp med Vätternrundan som då på tämligen luddiga grunder stängde oss ute.”

Mats summerar: ”Det var en härlig och intensiv tid med cykling, jobb, cykling, jobb och ett och annat nummer av TRAMPKRAFT och många kontakter med andra cyklister ……………….”

Varför slutade du i juni 2007?

Mats funderar. ”Jag hade nog under ett antal år egentligen känt ökad frustration över att inte hinna med eller orka med allt jag ville. Under de sista åren var det i mångt och mycket andra som hjälpte till att föra HPVS skutan framåt. Ett stort tack till alla mina kompisar – ingen nämnd och ingen glömd. Alla gjorde ett förnämligt arbete. De har förtjänat ett tack flera gånger om!”

Men också sådana viktiga saker som att Maivor kom in i hans liv och nya arbetsuppgifter på annan ort betydde mycket.

Så här gick det till: ”Maivor och hennes dåvarande make Misse var tidigt medlemmar. Och Maivor var sen ett antal år föreningens kassör och förde medlemsregistret. 2003 skulle jag cykla ner till HPV WM i Friedrichshafen i södra Tyskland och på vägen var det en liggcykelträff i Göteborg.
På vägen söderut från Göteborg passerade jag Maivor, som nu var frånskild. Det sa ”klick” – om det inte omedelbart, så var fall det lite senare. Jag skrev ett brev och det visade sig att hon haft liknade känslor – så på den vägen är det – ja alla tycker detta är romansiskt – visst är det?” skrattar Mats med Maivor i bakgrunden.

”Det var en stor lättnad att kunna lämna över till en ny ordförande och bara bli suppleant vid årsmötet i juni 2007!”

( Den nya styrelsen utsåg omgående Mats till Hedersordförande, som tack för hans insatser ! )

Hur är det nu?

”Onekligen lugnare”, säjer Mats! Men detta innebär inte att han slagit sig till ro med det lugna lantlivet.

Mats har synpunkter på HPV Sweden. Han tänker – tror jag - på e-post-listan och undrar varför medlemmarna inte pratar direkt med varandra utan att blanda in samtliga medlemmar.
En tanke som Mats lyfter fram är: Tala är silver och tiga är guld! Han tror att om folk kunde sansa sig och skriva längre inlägg istället för så många korta då skulle han nog orka och hinna med att läsa inläggen på e-post- listan.

Och teknik-debatten om elmotorkoncepten. Han känner tvekan. ”Människan är bekväm, så risken är stor att det blir liggcykelmoppar av det”!

Mats tar också upp att fokus nu har kommit ligga på annat än liggcykling till exempel på trafikmiljöer och liknande frågor. ”Nog så viktiga frågor,” tycker Mats, men menar att det istället borde vara CFs och SCSs uppgifter att driva dessa frågor. Han tycker det är olyckligt att tre cykelföreningar nu jobbar med samma frågor. ”Men jag är kluven” , säjer han – ”för samtidigt skäms jag över hur dåligt CF och SCS gör sina röster hörda! Vi kanske har en funktion att fylla, trots allt!”

Vad har du för cyklar?

Roulandt – 1986, som mest sparas som cykelhistoria!
Den är den första serietillverkade liggcykeln i modern tid. Idag hopplöst passé men den har sin charm!

Lightning P-38 1989 köpt begagnad. Ett antal sprickor i ramen behöver lagas – silverlod – hjälp sökes! Den får säjas ha gjort sitt efter 60 000 km varav 47 000 med last på långturer.
En favorit! Hade plånboken tillåtit skulle det bli en till. Den är mycket välbalanserad och en verklig klassiker i cykelvärlden.

Easy Rider Gold Rush 1994. En glidarcykel som aldrig fått bekänna färg hos mig. En riktig klassiker men vägarna runt Stamnared är tyvärr inte lämpade, så den vilar mer eller mindre permanent.

Challenge Mistral 2003. Efter diverse anpassningar har den kommit att bli både min vardagscykel och långfärdscykel. Nästan lika skön som Lightning men betydligt smidigare att transportera och på långfärd.

Slutligen: jag har också en Itera Plastcykel, en MTB samt en minicykel, som jag någon gång i framtiden tänkt bygga om till liggcykel.

Du cyklade jättemycket förr! Hur är det nu?

Fakta : Mats cyklade väldigt mycket under hela 1990-talet. Hans Lightning rullade 60 000 km. Enbart 1993 körde Mats 725 mil - 51 dagar långfärdscykling kors och tvärs i Sverige och utomlands.

Mats säjer: ”Jag känner stundtals ett enormt sug efter att få cykla långt, men familjeliv kommer i första hand. Så det får bli drömmar just nu…”

”Cyklingen ligger nu på pinsamt låg nivå. I fjol cyklade jag en (1) gång. Maivor pratar om att vi borde komma igång med cyklandet i år och eventuellt göra en långtur. Den som lever får se” , avslutar Mats.

Vad tycker du har varit roligast ?

”Ja, det är nog att liggcykelintresset tagit fart trots att det inte är i den omfattning jag trodde för några år sedan. Men ändå …”

Och vad har varit negativt?

”Två saker. Det första är alla intressanta liggcykeltillverkare och tidningar som har försvunnit”.

”Det andra är att föreningen inte expanderar mer. Det sistnämnda kanske är nått som ligger i tiden eftersom många andra nationella HPV- föreningar också står och stampar på ungefär samma medlemsantal”.

Det kanske hänger samman med att vi inte har nån i Sverige som tillverkar och regelbundet säljer liggcyklar, frågar jag – ”Jo, det kanske det gör”, menar Mats …

Vår tidning TRAMPKRAFT är din skapelse – den läste jag själv med stor behållning ….

Mats anser att det idag skulle vara en blogg men när han började var det papper som gällde för att föra ut information. ” Det gällde att fylla tidningen med så mycket intressant material som möjligt! ”

”Fortfarande är jag en sådan som hellre läser på papper och har synnerligen svårt att kasta alla fina cykeltidningar, vilket märks hemma. Kanske Cykelmuseet på Varbergs Fästning kan vara intresserade av en del.”

”Jag har tyvärr tappat bort några av våra senaste nummer av TRAMPKRAFT på papper. Snyft, snyft” … säjer Mats …

Vad saknar Du nu? Debatten eller ? ….

” Nä, frågan är fel ställd! Det är tid som fattas – tid att engagera mig mer och cykla mer. Men min filosofi är – det är bättre att ta det lugnt än att göra en halvmesyr!”

Men Mats kanske kommer tillbaka – engagemanget skymtar fram, tycker Claes sig märka.

Hur ser Du på framtiden för HPV Sweden?

”Det är klart HPV Sweden har en framtid”, menar Mats !

”Klubben har breddats med medlemmar som har vikcyklar och andra alternativ”.

”Men trots detta är jag mest inne på om vi borde ha en svensk liggcykeltillverkare. Det skulle ha stor betydelse”.

”Jag har under åren sett en del koncept ( mot tystnadsplikt ), som skulle stått sig väl i konkurrensen. Men ännu har tyvärr inga konkreta resultat nått . Jag tror - avslutar Mats –
att Rolf Åkerberg är den som är närmast en fabrikation – även om det bara är enstaka exemplar varje gång! Nu hoppas jag att någon rättar mig, det finns fler som tillverkar i mindre skala.”

Text Claes Unge